
Nedan följer det som står i översiktsplan för Åker från 2002. Det är alltså det som nu skall revideras och göras en fördjupning av:
ÅKERS STYCKEBRUK
Åkers styckebruk är starkt präglad av sin karaktär som bruksort. Sedan 400 år har det bedrivits bruksverksamhet i området och här finns både bruksherrgård från 1700-talet
och gamla arbetarbostäder. På 1950-talet växte det moderna Åker fram med sina tidstypiska trevåningshus.
Befolkning
Befolkningskurvan när det gäller Åkers styckebruk beskriver en berg- och dalbana
under 1990-talet. De fyra första åren steg invånarantalet med 150 personer för att
sedan åter falla med 100 personer till 1998.
Därefter har kurvan återigen vänt. Åldersgruppen 35-45 år är större än kommungenomsnittet
medan antalet 20-25 åringar är något mindre.
under 1990-talet. De fyra första åren steg invånarantalet med 150 personer för att
sedan åter falla med 100 personer till 1998.
Därefter har kurvan återigen vänt. Åldersgruppen 35-45 år är större än kommungenomsnittet
medan antalet 20-25 åringar är något mindre.
Boende
I Åker väger antalet villor respektive hyres och bostadsrätter nästan jämt. Detta motsvarar
ungefär profilen för kommunen som helhet.
Sysselsättning
Mer än var tredje Åkersbo arbetar inom tillverkningsindustrin, vilket är klart över
kommungenomsnittet. Styckebruket är självfallet en viktig bidragande orsak.
Arbetslösheten är något lägre än kommungenomsnittet: 5,3 procent jämfört med 6,6
procent. Antalet som pendlar ut ur kommundelen är mer än 1200 personer. Utbildningsnivån
är lägre än om man jämför med kommunen i sin helhet. 15 procent av invånarna
har eftergymnasial utbildning, och motsvarande siffra för hela kommunen är 23 procent.
FRAMTIDA UTBYGGNAD AV BOSTÄDER
Åkers styckebruk har vuxit fram med ganska tydliga årsringar, som speglar sin tids ideal. Till exempel 50-talsbebyggelsen i centrum en återspegling av de samhällsbyggarambitioner
och utformningsideal som växte fram då. Samspelet mellan orten och omgivande landskapet har haft en stor betydelse för orten och utgör en värdefull kvalitet.
Skämby är detaljplanelagd utbyggnadområde i anslutning till befintlig bebyggelse i Skämby Löt.
Brobyholm, vid Råckstaån, utgör ett attraktivt utbyggnadsområde i anslutning till tätortens serviceutbud, idrottshall och skola. En första utbyggnadsetapp om ca 80 bostäder har utretts i ett program inför detaljplaneläggning. På sikt ses området kunna rymma totalt ca 350 bostäder.
Skämby gärde är ett möjligt framtida utbyggnadsområde och lämpar sig väl för att fortsätta med en villabebyggelse. Markförhållanden, täthet och gruppering av bebyggelsen på de öppna markerna studeras närmare i programarbete inför detaljplan.
Krutbruket - området utgör en mindre del av krutbruksområdet mellan Bruksvägen och Hagberget och omfattar totalt ca 5 ha och gränsar i söder till Krutbruksraden och i öster till Råcksta gård. Det centrala läget motiverar en något tätare bebyggelse i två våningar och beräknas kunna rymma ca 50 lgh. Miljöerna kring krutbruket är av kulturhistoriskt värde, vilket ställer höga krav påutformning av ny bebyggelse. Stor hänsyn skall tas till befintliga byggnader vid Råcksta gård, Krutbruksraden och befintlig vegetation. Anslutning till
kommunalt vatten och avlopp förordas.
Fårhagen är ett utbyggnadsområde på längre sikt och ligger i bebyggelseriktningen
mot Läggesta.
Mark för bostäder i Åkers styckebruk
Område Detaljplanerad/ej bebyggd Föreslagen mark
Täbylund ------ca 30 lgh
Karlslund -------4 lgh
Brobyholm --------------------------- ca 350 lgh
Skämby gärde -----------------------------16 ha
Skämby -----------------------------------38 lgh
Fårhagen ------------------------------- ca 40 ha
Krutbruket ------------------------------- ca 5 ha
Karlslund -------4 lgh
Brobyholm --------------------------- ca 350 lgh
Skämby gärde -----------------------------16 ha
Skämby -----------------------------------38 lgh
Fårhagen ------------------------------- ca 40 ha
Krutbruket ------------------------------- ca 5 ha
BEHOV AV NYA ARBETSPLATSER
Som en av de viktigaste frågorna är beredskapen på mark för verksamheter och arbetsplatser.
Olika typer av verksamheter behöver olika typer av mark. I Åkers styckebruk finns mark- resurser i anslutning till järnvägen och områden som går att dela in i mindre ytor för små- industri. För att intressera företag för verksamheter behövs inte enbart mark. Mycket viktigt är även att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer, bra service, skola samt utbud av kultur och rekreationsmöjligheter. Åkers styckebruk har möjligheten att kunna erbjuda allt detta.
Nordväst om Åker invid industrispåret mot Grundbro ligger ett markområde som benämnts Spånga och omfattar ca 25 ha. Områdets läge invid stickspåret ger goda möjligheter för etablering av verksamheter som kan nyttja en spåranslutning. Tillfart till området sker genom
en ny väganslutning från väg 910, den s.k. Spångaleden. Marken består av lera. Stor hänsyn skall tas till kulturmiljön och landskapsbilden vid utbyggnad.
I norr ligger Krutbruket vars verksamhet förändrats och idag sker främst tillverkning av skyddsmateriel inom området. Här finns goda möjligheter till komplettering för verksamheter med krav på mindre ytor. Området har en attraktiv karaktär som kan utvecklas i samband med en ev. framtida företagspark eller något liknande. Totalt omfattar området ca 35 ha och i samband med en detaljplaneprövning av området bör en inventering av natur och kulturvärden
göras så att dessa värden kan bidra till att skapa ett attraktivt arbetsområde.
Mark för verksamheter/arbetsplatser i Åkers styckebruk
Område Detaljplanerad mark Föreslagen mark
Spånga -------------------------- Ca 27 ha
Krutbruket ---------------------- Ca 35 ha
TRAFIK
Utbyggnad nordväst om tätorten kräver ny tillfartsväg för att inte ytterligare belasta
Bruksvägen. En utbyggnad av Spångaleden, i anslutning till industrispåret mot Grundbro,
föreslås som tillfartsväg. En Spångaled innebär också en avlastning av tung trafik till Åkers International på Bruksvägen.
Väg 910 mellan Byringe och Åker
Vägverket har i en förstudie studerat möjligheterna till en förbättring av väg 910 som
kan komma att utgöra en viktig länk för trafik från västra delen av länet in mot Stockholm.
Tre alternativ har studerats varav en helt ny sträckning.
Strängnäs kommun ställer sig mycket negativ till en helt ny vägsträckning. Det skulle
innebära stora ingrepp i natur- och kulturmiljövärden samt intrång i värdefulla riksintresseområden för det rörliga friluftslivet.
Efter remiss av förstudien beslutades att tre olika förslag till framtida sträckning skulle
utredas vidare.
TÄTORTSNÄRA REKREATION
I det öppna jordbrukslandskapet där Åkers samhälle vuxit upp är det ont om skogspartier
i nära anslutning till bebyggelsen. De som finns är en tillgång för välbefinnande och rekreation. De har en gynnsam inverkan på lokalklimatet, möjliggör ekologisk spridning samt gynnar artrikedomen. Grönskan bidrar också till att förtydliga gränser och underlätta orienterbarheten.
o Hornklinten, Hagberget, Persberget, Riaskogen, området kring Råckstaån och vidare ut mot fornborgarna vid Forssa och Engelska parken och "Gröna slätten" utgör tätortsnära rekreationsområden av stort värde för Åkersborna, som inte ska i användas för bebyggelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar